1561-1631 was a painter and draughtsman active in Antwerp, Florence and Rome. Primarily a landscape painter, his style is indebted to mannerist world landscapes of artists like Joachim Patinir with high viewpoints, fantastic distant perspectives and three-colour scheme. Before Verhaecht entered Antwerp's guild of St. Luke in 1590?C91, he had already spent time in Italy, first in Florence, and then as a fresco painter in Rome. Peter Paul Rubens, who was a relative by marriage, studied with him around 1592, and another student was his own son, Willem van Haecht.   Related Paintings of Tobias Verhaeght :. | Skepp pa stormigt hav | Louis Antoine de Noailles | The Sleep of Venus and Cupid | The Grande Armee Crossing the Berezina. | Portrait of w:de:Immanuel Christian Lebrecht von Ampach |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
jan maurits quinckhard
1688-1772
Koloman Moser
Koloman Moser (German pronunciation: [ˈkoːloman ˈmoːzɐ]) (March 30, 1868 - October 18, 1918) was an Austrian artist who exerted considerable influence on twentieth-century graphic art and one of the foremost artists of the Vienna Secession movement and a co-founder of Wiener Werkstätte. During his life, Moser designed a wide array of art works - books and graphic works from postage stamps to magazine vignettes; fashion; stained glass windows, porcelains and ceramics, blown glass, tableware, silver, jewelry, and furniture - to name a few of his interests. Born in Vienna, he studied at the Wiener Akademie and the Kunstgewerbeschule, where he also taught from 1899. His designs in architecture, furniture, jewelry, graphics, and tapestries helped characterize the work of this era. Moser drew upon the clean lines and repetitive motifs of classical Greek and Roman art and architecture in reaction to the Baroque decadence of his turn-of-the-century Viennese surroundings. In 1901/1902, he published a portfolio titled Die Quelle ("The Source") of elegant graphic designs for such things as tapestries, fabrics, and wallpaper. In 1903, Moser and his colleague Josef Hoffmann founded Wiener Werkstätte, whose studios and artisans produced a number of aesthetically and functionally designed household goods, including glassware, flatware, silverware, and textiles. In 1904, he created the Apse mosaic and glass windows for the Kirche am Steinhof in Vienna. Steinhof Church commemorative coin In 1905, together with the Klimt group, he separated from the Vienna Secession. The same year, he married Editha (Ditha) Mautner von Markhof, the daughter to one of Austria's great industry fortunes. In 1907 Kolo Moser, due to internal conflicts and as his plans for reorganising the Werkstätte (to cope with financial problems) weren't realised, withdrew from the Wiener Werkstätte. Koloman was one of the designers for Austria's leading art journal Ver Sacrum. This art journal paid great attention to design and was designed mainly by Moser, Gustav Klimt and Josef Hoffmann.